Att vandra i en tyst skog omgiven av frostblekt blåbärsris, med kölden nypande i kinderna och hakan långt nerdragen i halsduken, är underbart.
Liten fyrfota vän skuttar glatt omkring bland stock och sten och ser så där ljuvligt levande ut bland allt det frusna. Svansen flaggar högt viftandes i jakten på utplacerad vante.
Höstmålade lövkronor skapar färgklickar bland alla gröna barrträd.
Det är otroligt vackert....
måndag 17 oktober 2011
lördag 8 oktober 2011
Prestigelöst
Ingen strålande vacker höstdag precis.
Men en tur till skogen är alltid lika underbar.
Fick med mig familjens storpojke, och lekte kurragömma med fyrfota bästisen, bland alla fuktiga granar och ormbunkar. Vi turades om, pojken och jag. Och tyckte det var lika kul båda två.
Det är så häftigt att se när hunden fattar grejen och kopplar på nosen!
Kan inte påstå att hundvännen är något proffs på spårning, men det spelar väl heller ingen roll. Huvudsaken är att vi har kul tillsammans och umgås under avslappnade och kravlösa former.
Jag tror att det är viktigt för den enkla hundägaren att inte förstora upp alla former av aktivering. Det måste inte vara något personspår/sök i högsta tävlingsinstansen. Det räcker långt med att utveckla den enkla formen av kurragömma.
Att hunden får jobba med sitt enormt välutvecklade luktsinne är det som styr leken. Sen kan man gå ut i skogen och gömma en pinne, boll, apport eller ett barn...
Men en tur till skogen är alltid lika underbar.
Fick med mig familjens storpojke, och lekte kurragömma med fyrfota bästisen, bland alla fuktiga granar och ormbunkar. Vi turades om, pojken och jag. Och tyckte det var lika kul båda två.
Det är så häftigt att se när hunden fattar grejen och kopplar på nosen!
Kan inte påstå att hundvännen är något proffs på spårning, men det spelar väl heller ingen roll. Huvudsaken är att vi har kul tillsammans och umgås under avslappnade och kravlösa former.
Jag tror att det är viktigt för den enkla hundägaren att inte förstora upp alla former av aktivering. Det måste inte vara något personspår/sök i högsta tävlingsinstansen. Det räcker långt med att utveckla den enkla formen av kurragömma.
Att hunden får jobba med sitt enormt välutvecklade luktsinne är det som styr leken. Sen kan man gå ut i skogen och gömma en pinne, boll, apport eller ett barn...
onsdag 5 oktober 2011
Dagspass
Utslagen i soffan ligger han min lilla fyrfoting. Lika trött och utslagen som jag.
Vi kurar ihop oss i soffan och känner oss rätt nöjda med oss själva.
Vi har haft en gemensam dag på problemhundskonsult-utbildningen.
För första gången har vi tagit oss in till storstaden, för första gången har vännen min åkt tåg. Mycket nytt och mycket både nervigt och spännande.
Som om det inte vore nog med det. Sedan har hela dagen spenderats tillsammans med ett gäng andra fyrfotingar man inte fick leka med, vilket är riktigt jobbigt...
Att gå i skolan är arbetssamt. Både för tvåbent och fyrfoting.
Men det är kul också!
Allt som är lite svårt och jobbigt, är dessutom enormt lärorikt. Hela dagen kan ses som ett stort träningspass.
Morgonens tomma perrong utnyttjade vi till kontakt och lydnadsträning. Att få en uppgift att koncentrera sig på är utmärkt för att hålla stressen borta.
Själva tågresan blev perfekt passivitetsträning. Där var det först tryggast i mattes famn på vägen upp, men på hemresan kändes det helt okej att ligga på golvet istället. Mod byggs bäst upp i trygghet....
Hela dagen, omgiven av hundar i olika former, storlekar, åldrar och attityder gav riktigt lärorik socialträning.
Blandat med några stunder av kontakt och cirkuskonster, så blev det försvårande av redan inlärt material....
Att vännen min snart är tio år spelar mindre roll. Har man aldrig åkt tåg eller varit i storstaden förut, så man en nybörjare. Och är man nybörjare så är man.
Och efter en sådan här dag är man som fyrfoting värd några dagars återhämtning.
Och en myskväll i soffan......
Vi kurar ihop oss i soffan och känner oss rätt nöjda med oss själva.
Vi har haft en gemensam dag på problemhundskonsult-utbildningen.
För första gången har vi tagit oss in till storstaden, för första gången har vännen min åkt tåg. Mycket nytt och mycket både nervigt och spännande.
Som om det inte vore nog med det. Sedan har hela dagen spenderats tillsammans med ett gäng andra fyrfotingar man inte fick leka med, vilket är riktigt jobbigt...
Att gå i skolan är arbetssamt. Både för tvåbent och fyrfoting.
Men det är kul också!
Allt som är lite svårt och jobbigt, är dessutom enormt lärorikt. Hela dagen kan ses som ett stort träningspass.
Morgonens tomma perrong utnyttjade vi till kontakt och lydnadsträning. Att få en uppgift att koncentrera sig på är utmärkt för att hålla stressen borta.
Själva tågresan blev perfekt passivitetsträning. Där var det först tryggast i mattes famn på vägen upp, men på hemresan kändes det helt okej att ligga på golvet istället. Mod byggs bäst upp i trygghet....
Hela dagen, omgiven av hundar i olika former, storlekar, åldrar och attityder gav riktigt lärorik socialträning.
Blandat med några stunder av kontakt och cirkuskonster, så blev det försvårande av redan inlärt material....
Att vännen min snart är tio år spelar mindre roll. Har man aldrig åkt tåg eller varit i storstaden förut, så man en nybörjare. Och är man nybörjare så är man.
Och efter en sådan här dag är man som fyrfoting värd några dagars återhämtning.
Och en myskväll i soffan......
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)